|
POSTVÄGEN ÖVER ÅLAND
- Länken mellan sveriges västra och östra delar, dvs Sverige och Finland.
1911 befriades bönderna längs postvägen från en av de farligaste uppgifter som haft sedan 1600-talet, nämligen att leverera post mellan Grisslehamn i Sverige och Vartsala i Finland. Vägen gick över Ålands hav till Storby i Eckerö, vidare över fasta Åland via gästgivargårdarna i Frebbenby, Emkarby, Haraldsby och Skarpans. Därefter genom den östra skärgården via Vårdö, Kumlinge och Brändö.
Bönderna var enligt lag tvugna att leverera posten, i ur och skur, sommar som vinter. Under den tid bönderna tvingades till dessa strapatser har otaliga drängar, bönder och bondsöner fått sätta livet till.
En av de olyckor som dokumenterats är bonden Johan Erik Göransson från Storby på Åland som under en iskall februaridag 1847 tillsammans med några grannar skulle föra en postlast från Åland till Grisslehamn. Isen var på sina ställen mycket tunn och det blåste under vandringen upp till storm. Plötsligt brast isen under Johan Erik Göranssons fötter och han föll ner mellan isflaken. Vännerna hann inte reagera förrän isflaken sköt ihop med sådan kraft att iskanterna skar halsen av honom - Bara huvudet blev kvar på isen.
De andra lyckades dock efter flera dagars strapatser i den hårda vinden och snöyran att nå fram till Arholma. Efter 20 dagars väntan på bättre väder i Sverige kunde de överlevande återvända till Åland.
 Under alla dessa år var det inte bara post bönderna tvingades transportera. Även resenärer skulle hjälpas fram på postvägen, givetvis mot en avgift, som sattes av landshövdingen. På 1770-talet kostade resan med postbåten mellan Bommarsund och Vårdö 5 öre silvermynt på sommaren och det dubbla på vinterhalvåret, om man var ensam resenär.
Vart efter åren gick tog ångbåtarna över huvudansvaret för posttransporterna och bönderna befriades från ansvaret.
Idag går posten med både båt och flyg och många tänker nog inte på de svåra förhållanden som bönderna upplevde under flera hundra år...
Mer information:
Postvägen »
|
